Copy
View this email in your browser

Nyhetsbrev: Faktajouren om Infodemin #5

Infodemin rasar vidare och fact-checkers runt om i världen fortsätter att arbeta hårt för att ge en motbild åt desinformation om behandlingsmetoder, konspirationsteorier och angrepp på olika institutioner.

En del av ett narrativ som har pågått i flera år

"Om journalister inte har koll på vad som händer på internets ytterkanter finns det en risk att de översköljs av en våg av konspirationsteorier, rykten och desinformation. Den här vågen är svår att bemöta om man inte redan har koll på saker som att den är en del av ett narrativ som har pågått i flera år och som har stor bas på nätet. Det handlar inte om enstaka människor som driver det här utan det är en del av en betydligt större diskussion. Och förstår journalister inte det här kan rapporteringen bli lösryckt."
 
Det är statsvetaren och forskaren Emma Ricknells budskap till svenska journalister i en intervju som är publicerad på Faktajouren.se.
 
Hon ser att det bubblar ordentligt i anti-vaccinrörelsen i de mer dolda rummen på internet just nu. Om du som journalist vill förbereda dig på vad denna kan innebära har East StratCom en genomgång av rörelsens vanligaste teorier. Poynter Institute, USA, har publicerat en artikel med flera råd till journalister vid rapportering om konspirationsteorier – handfasta tips med pedagogiskt förklarade metoder.

5 000 faktakollar om Covid-19

International Fact Checking Network, IFCN, har nu tillsammans gjort över 5 000 faktakollar gällande Covid-19. I den här artikeln berättas om de faktakollar som har fått mest spridning den senaste veckan. Det handlar bland annat om en debunking av påvens uttalande om att vita näsdukar utanför huset skulle kunna hålla coronasmittan borta och att döda i pandemin kastas i Medelhavet.
 
Du kan leta själv efter fact checks och kanske få idéer till artiklar i Poynters databas.

Regelbundna rapporter från ISD

ISD (Institute for Strategic Dialogue) publicerar regelbundet rapporter med sina analyser om infodemin. I den här, med publiceringsdatum den 27 mars 20202, beskrivs bland annat de vanligast förekommande konspirationsteorierna. I en rapport från den 9 april redogörs för hur extremhögern använder pandemin för sina syften.

Globalt perspektiv

Att på olika sätt utöva påtryckningar mot traditionella medier är den vanlig ingrediens i desinformation. Sveriges Radio publicerade förra veckan ett inslag om detta, där också det globala perspektivet framgår.

Veckans ord:
"Konspiritualism"

 
Författaren Jules Evan har identifierat en ny grupp konspirationsteoretiker i pandemins spår som lockar dem som ägnar sig åt olika former av nyandlighet.
Veckans faktakoll: Nej, roquefort-ost botar inte Covid-19. Franska tidningen Le Monde har faktakollat en publicering i sociala medier där det påstods att den mögelsvamp som används för att göra roquefort-ost skulle kunna bota Covid-19. Detta visade sig inte stämma.
Faktajouren är ett projekt som drivs av Medieinstitutet Fojo vid Linnéuniversitetet med stöd av Anderstiftelsen och Barometernstiftelsen. Projektet ska rusta journalister i arbetet mot desinformation och det som följer i dess spår. Nyhetsbreven om den pågående infodemin är ett sätt att bidra med resurser och kunskap till redaktioner gällande desinformation i pandemins spår. Vill du veta mer? Kontakta Faktajourens projektledare Annelie Frank, annelie.frank@lnu.se.
Facebook Facebook
Website Website
Copyright © 2020 Medieinstitutet Fojo, All rights reserved.


Want to change how you receive these emails?
You can update your preferences or unsubscribe from this list.

Email Marketing Powered by Mailchimp