Copy
View this email in your browser
View this email in your browser

Klarna storsatsar i USA med en Super Bowl-kampanj, vi har pratat med deras CMO. 

BO Debrief ska alltid var matat med spännande trender, framåtlutande spaningar och fungera som ett slags finger i luften där vi försöker peka åt vilket håll världen är på väg inom media, kommunikation och tech.  

Kort och gott vill vi att du ska få med dig spaningar och nyheter när vi dammsuger internet och sätter dem i en kontext som är intressant för både oss och er. BO Debrief kommer ut en gång i månaden. 

 

I veckans BO Debrief: 

- Clubhouse, Clubhouse, Clubhouse och varför ska du bry dig om den nya appen.

- Gamespot-kaoset och varför vi behöver hedgefonderna.

- Klarna och Super Bowl.

- New York Times är just nu världens mest kreativa mediehus – här är deras senaste multimediaverk som kommer golva er.

- Fem tips du absolut inte ska missa.

Våra två cent om Clubhouse.

Okej, vi gissar att de flest av er inte har missat att det har kommit en ny app till stan och den heter Clubhouse. Vår partner David Borg har med blandad förtjusning använt appen i fyra veckor och han ser en lucka för företag om man är tidigt på bollen men också en app som suddar ut vad som är fritid och jobb.

Appen har funnits ett tag, närmare bestämt sedan maj 2020 men har exploderat här i Sverige under februari. Kort och gott finns det olika rum där man kan snacka, ha seminarier eller livepodda. Man kan vara upp till 5 000 personer i ett rum och rummen är en kompott av allt möjligt – ett gäng amerikanska kvinnor som pratar om att vara kristen i ett sekulärt samhälle, vem som ska vinna Bachelorette, eller det absolut vanligaste temat: vad Clubhouse egentligen är. Jag ska inte bre ut mig och förklara appen djupare. Detta har redan Casper Törnblom gjort i Resumé där han diskuterar huruvida det är framtidens social nätverk eller helvetet på jorden och Dagens Nyheter genom att intervjua mediaprofiler om det nya sociala medier-fenomenet. Hursomhelst, efter fyra veckor på appen är mina känslor splittrade. Dels har min skärmtid skenat till direkt ohälsosamma nivåer och tiden känns sällan välspenderad eftersom många av rummen består av direkt larv. Men IBLAND händer någonting och ett rum kan blixtra till med helt briljanta samtal om kulturyttringar, politik eller känslor. Än så länge känns dock hela sammanhanget ganska nytt och ofärdigt och flera av dem som inte har något vettigt att säga lär snabbt tröttna.

Om jag ska sammanfatta Clubhouse för er:

  • Clubhouse är innehåll i dess renaste form, och då menar jag inte att det är perfekt utan snarare att du inte har någon kontroll över det. Det är live och det är endast ljud. Du kan inte klippa, korrigera eller sminka upp en tråkig person med snygga kulisserna eller ett behagligt utseende. Om man ska vara där måste man leverera, annars går “deltagarna” snabbt till ett annat rum.

  • Clubhouse suddar ut den redan otydliga gränsen mellan jobb och fritid. Som bolagsägare på en contentbyrå jobbar jag antagligen mer än genomsnittet samtidigt som appen är fylld med branschkollegor och kunder. Jobbar jag eller är jag ledig när jag i tidsskarvarna mellan jobb och samkväm har hängt på Clubhouse? Jag insåg efter drygt två veckor att det var ett ganska dränerande liv. Personligen drog jag snabbt i handbromsen, men det tåls att fundera på vad som händer med dem som inte kan det, speciellt folk i vår bransch där denna app gör att man än mer suddar ut vad som faktiskt är jobb och fritid.

  • Kan Clubhouse vara en spännande möjlighet för företag? Ja! Här finns utrymme för dem att vara en thought leader, prata med early adopters eller ha spännande samtal. ICA skulle kunna ha eftersnack om lanseringen av nya ICA-Stig, en bank kan prata med ungdomar om privatekonomi på ett avslappnat sätt, ett techbolag kan äga en specifik fråga och var en thought leader inom sitt skrå. Det handlar om att vara relevant, hålla en jämn hög nivå och bjuda in intressanta människor till sitt rum.

 

Ett försvarstal till hedgefonderna. 

Gamespot och Robin Hood fick Wall Street att skaka om i dess grundvalar, hur kunde detta ske? The Atlantic skrev om det bra här. Hursomhelst har vi funderat på de som tog mest stryk, inte småsparare som kom in för sent och gamblade bort sina besparingar utan hedgefonderna. Vilka risker uppstår när man ursäktar det som hände i Gamestop med att slagen trots allt riktades uppåt?

För många förs tankarna till någonting dåligt när man hör ordet hedgefond. Branschen målas ofta upp som girig och det faktum att hedgefonder kan tjäna pengar på börsnedgångar – där “vanligt folk” hamnar i kläm – förstärker deras outlaw-känsla. Samtidigt är det just den funktionen som är så oerhört viktig. Kanske mer nu än någonsin tidigare. 

För vad hade hänt om man bara kunde tjäna pengar på att en aktie steg i värde? Det hade skapats bubblor något in i bomben. Varför? Incitamenten att granska och ifrågasätta värderingar hade minskat. Så länge folk bara fortsätter att köpa stiger kurserna och då blir vi alla rikare. Den typen av strategi och flockbeteende fungerar bara tills den inte fungerar längre. Så skapas och spricker bubblor. Det var precis det som hände i Gamestop där tusentals småsparare brände sig när kursen föll tillbaka från fullständigt ohållbara nivåer. 

Hedgefonder hjälper till – med många andra aktörer – att identifiera uppblåsta värderingar och risker på marknaden. De bidrar indirekt till att färre bubblor skapas och att de som redan finns inte växer sig för stora. Det var trots allt hedgefonder som tog ner Enron och identifierade Wall Street-bankernas hutlösa spekulationer på den amerikanska bostadsmarknaden. Som man säkert vet om man har sett The Big Short. Finns det exempel på hedgefonder som betett sig illa? Självfallet. Vissa använder sitt namn för att på ett onaturligt sätt pressa kurser, likt spararna på reddit-forumet wallstreetbets som fick Gamestop-aktien att explodera. 

Det är kanske lärdomen från kampen mellan småsparare och hedgefonder i Gamestop-aktien: Investeringsstrategier som inte utgår ifrån “riktiga” värden, utan baseras på känslomässiga och personliga uppfattningar om vad som är rätt och fel kommer aldrig att bli lyckosamma över tid. Siffror ska styra. Inte hedgefondernas Twitter-konton eller småspararnas reddit-forum. 

Förra helgen spelades Super Bowl, världens största tv-evenemang i alla kategorier. I år hade vi två svenska företag med som annonsörer, Oatly och Klarna. Vi har pratat med Klarnas CMO David Sandström som har ett par intensiva månader bakom sig. 

Att göra en reklamfilm för Super Bowl innebär en helt annan insats rent ekonomiskt, hur kan man räkna hem det?
– Att göra Super Bowl är givetvis en stor ekonomisk insats, trots att siffrorna som florerat i medierna inte riktigt stämmer. Vi kan räkna på sånt som varumärkeskännedom, varumärkespreferens, Google-sökningar och appnedladdningar. Men en stor del av investeringen är sånt som påverkar de mjuka värdena, som haloeffekten, dragningskraften för varumärket, en bättre relation till nya investerare och att vi hamnar på retailers näthinnor. Sammanfattningsvis är 50 procent rationalitet och 50 procent magkänsla när vi gör en sån här satsning.

Berätta om maskineriet bakom en produktion som denna, det här ju "the big league" på riktigt!
– Många varumärken bestämmer sig väldigt sent för att göra Super Bowl. Det betyder att man ska göra en av sina största produktioner någonsin på rekordkort tid. Vi på Klarna bestämde oss i början av december, vilket innebar att vi behövde jobba i princip dygnet runt. Problemet med den här produktionen var framför allt att vi är mitt i en pandemi som gör att allt sker på distans, går mycket långsammare och försvåras samt att många utav kontrakten, kändisarna eller musikrättigheterna vi ville komma åt bröts i sista sekund på grund av sjukdom. Trots att det är ett väloljat maskineri så är det här en av de knepigaste produktionerna jag någonsin gjort.

Maya Rudolph är en ganska etablerad komiker och skådespelare i USA, men inte lika vansinnigt stor som Snoop Dogg eller Lady Gaga som ni tidigare har jobbat med. Varför valde ni henne?
– Maya Rudolph tycker jag personligen är ett roligt och oväntat val. Man får ha i åtanke att Super Bowl är en tillställning i USA där de flesta kändisarna har varit med på något sätt och som varumärke måste man vara fyndig åt en mängd olika håll för att sticka ut. Vi tycker Maya Rudolph prickar rätt på en hel del sätt, med hennes humor, hennes sätt att skådespela på och med hennes värderingar. Och sen är hon mycket större än vad vi kan tro. Som européer känner vi inte riktigt till henne, men hon är massiv i USA, framför allt med tanke på SNL. Därför tycker vi att vi gjorde både ett oväntat, kreativt och kul val.
 

Hur har mottagandet varit? Hur mäter ni resultatet?
– Vi har fått in preliminära resultat på de rationella delarna av kampanjen och det som är tydligt är vilket otroligt spektakel Super Bowl är. Det finns i princip inget annat tillfälle under året då reklam, varumärken och kommunikation är så hajpat som då. Det är flera veckors uppsnack innan, det analyseras, det lyfts fram och det debatteras. Vårt mål med kampanjen var att å ena sidan att nå ut till de breda massorna och å andra sidan verkligen få upp ögonen hos retailers, investerar och kunder. Detta är nästan omöjligt att misslyckas med via Super Bowl och med tanke på att jag tycker att vi ändå gjorde det bra och kreativt genom att sticka ut med vår kändis, vår produkt och vår produktion, så är vi supernöjda. Jag har aldrig fått så många sms, glada tillrop och mejl från investerare och kunder som jag fått under den här tiden.
 

Det känns som att det här inte var sista gången ni gör en Super Bowl-reklam?
– Jag vet faktiskt inte. För vår del var tajmingen otroligt rätt denna gång. Hade vi gjort det ett år tidigare har vi varit för okända, och det hade inte gett någonting att få den stora och tillfälliga uppmärksamhetsboosten. Men nu var det helt rätt – vi är etablerade i USA bland många konsumenter och retailers, så som Macy’s, Sephora, Footlocker, Ralph Lauren och Etsy. Vi har ett otroligt momentum i USA just nu, men jag vet inte var vi kommer vara om ett år. Kanske kommer det vara ännu mer rätt att göra Super Bowl då, vilket gör att kör vi igen, eller så kommer vi inte behöva den awareness pushen och då kommer vi göra något annat. Det här är ju egentligen inte Klarnas sätt att göra reklam på, men det var kul att vara med och jag hoppas att vi kör en gång till.

New York Times, världens mest kreativa mediahus?

 

I decembers nyhetsbrev nämnde vi Billie Eilish Bad Guy-kavalkaden som troligtvis är det mest intressanta som Youtube har tagit fram på sistone. Nu faller vi fullständigt pladask för New York Times Primal Scream som handlar om det mindre helvetet som ensamstående mammor har haft det under pandemin. Arbetslöshet, oro, skam och otrygghet. Vackert, unikt och med berättarröster som brister på sprakiga telefonlinjer runt om i USA. Pandemins offer har aldrig skildrats på ett starkare sätt än i den artikel. Vi tar med oss berättelserna, men också tillvägagångssättet som inspiration till hur content marketing kan stöpas under 2021. Hatten av för New York Times!

 

Fem snabba tips:

 

1. David Lynch som meteorolog.

Filmregissören David Lynch är minst sagt en udda karl med flera besynnerliga verk i bagaget som exempelvis Twin Peaks, Elefantmannen och Mulholland Drive. Något otippat är att han har blivit någon slags livboj till folk över internet som meteorolog. Genom hans egen Youtube-kanal läser han mer eller mindre varje dag upp dagens väder. 100 procent mys och märkligt. Precis som det ska vara. 


2. Shuffla Netflix.

Netflix kommer nu rulla ut sin nya tjänst “Netflix Shuffle”, det vill säga att Netflix bestämmer vad du ska kolla på via algoritmer och din historik. Det låter som en slags framtida mardröm att vi nu ska sitta fram tv:n och titta på innehåll som man själv inte ens väljer men hey, förut fanns det bara linjär tv och inte hade man så mycket val då. Vi får se vart detta tar vägen. Läs mer om den nya tjänsten här.

3. Stan Lee, en charlatan? 

Man kan absolut argumentera för att Stan Lee är den person i modern tid som har haft absolut störst inflytande på populärkultur någonsin. I veckan släpps en mastig biografi om honom – True Believer: The Rise and Fall of Stan Lee. Det som boken antagligen kommer fokusera på är Jack Kirby, mannen som egentligen skapade många av Marvels superhjältar och hur Stan Lee var en slags charlatan. Om det kan ni läsa här.

4. Flygvärdinnornas kamp i luften under pandemin. 

Läsvärd artikel om flygvärdinnor och arbetsmiljön under pandemin bland covid-förnekare.

5. SVD:s podcastbevakning. 

Sedan ett par veckor tillbaka har Svenska Dagbladet tagit in Alexander Dominici för att bevaka podcasthimlen. Varje torsdag släpper de en artikel om de senaste podcastsläppen, men vi kan varmt rekommendera deras spellista som samlar ihop veckans bästa avsnitt. 

LinkedIn
Facebook
Instagram

www.borgowilli.se

Copyright © 2021 Borg & Owilli AB, All rights reserved.


Want to change how you receive these emails?
You can update your preferences or unsubscribe from this list.

Email Marketing Powered by Mailchimp
Twitter
Facebook
Website
Copyright © 2021 Borg & Owilli AB, All rights reserved.


Want to change how you receive these emails?
You can update your preferences or unsubscribe from this list.

Email Marketing Powered by Mailchimp